Äntligen (eller kanske "fan inte nu igen") kommer ännu en rapport från Kansas.

Jag har lite besviket konstaterat att jag redan efter knappt två månader och massa nya upplevelser hamnat i rutiner. Saker börjar gå av sig självt och veckorna ser i regel likadana ut vecka efter vecka. Jag gör inte heller lika många fantastiska upptäckter (läs: maryland-cookies skandalen) längre utan saker börjar uppfattas mer och mer naturliga och därför har mitt hedersuppdrag INTE kommit med i dessa rutiner. Jag kanske helt enkelt känner att pressen att leverera klassinlägg som krossar befintliga rekord gång efter annan blivit för stor och därför åsidosatt detta uppdrag för mindre viktiga saker som t ex studier...

MEN, därför ska vi nu ändra på detta. Jag får helt enkelt forcera inlägg tills det blir en naturlig del av min vardag. Med det inte sagt att jag kommer börja skriva skrivaomsindagpåläsvänligtochenkeltvis-inlägg, men jag kanske helt enkelt får nöja mig med små upptäckter som kanske inte blir kioskvältare varje gång.

Den senaste tiden har jag dock ägnat åt att, förutom plugga till midterms som jag är mitt uppe i, sprida lite svensk kultur i det här landet. Det är mycket dynga som folket runt omkring mig öser ur sina högtalare dagarna i ända, och som om inte det vore nog med all hiphop så lyckas de även klämma in en och annan country-låt emellanåt. Detta är något jag försöker råda bot på genom att ha knåpat ihop en smått magisk spellista med endast svenska artister med allt från Backyard Babies till Thåström. Till min stora förtjusning är det Mando Diao som hittills visat bäst genomslagskraft och har spridit sig i alla fall till de 2-3 närmsta rummen i korridoren. Men mina inbyggda laptop-högtalare har lite svårt att åstadkomma underverk i det här fallet.

Det andra fenomenet som håller på att spridas som svensk kultur har absolut inget med svensk kultur att göra, men ge de några veckor till så kommer stora delar av min umgängeskrets här i alla fall tro det. Det är jag och en av de övriga 2 svenskarna här, Jon, som sprider detta var torsdag på utestället Shadow. De har nämligen 2 for 1 varje torsdag och som av en händelse konstaterade vi att det måste vara det bröstfickan på skjortan är gjord för. En öl i handen, en i bröstfickan och man har en hand fri. Vi jobbar med en enorm övertygelse på att förklara att det är en självklarhet och att alla i Sverige gör så om det är 2 for 1. Eftersom de flesta amerikaner är ganska lätta att övertyga räknar jag med att det kommer vara någor som kommer leva kvar här långt efter mitt avsked.

På tal om lätta att övertyga och för att trots allt få in lite skola i det hela mitt under midterms, så lyckades några i en av mina klasser övertyga läraren om att hemtenta är bättre då det kräver att eleven tänker ett steg längre och drar egna slutsatser. Detta nappade läraren på utan konstigheter och beslutade att hemtenta blir det. Det är väl i sig inget konstigt med det och jag reagerade inte förrän vi förra onsdagen fick nämnda tenta i handen. Det är en tenta som till 100% består av multiple-choice (flervals) frågor och alltså inte ger något som helst utrymme för egna slutsatser, ett svar är ju rätt och övriga tre fel... Men jag är inte den som klarar, har ju trots allt fyra övriga tentor under denna period, varav två är avklarade och två skall skrivas innan veckan är slut.

Dags att avslutningsvis helt byta ämne. Som rubriken antyder var det åskstorm här i förrgår. Finns väl inte mycket att säga om det mer än att när det åskar här, då jävlar åskar det. Antagligen därför det kallas åskstorm och inget halvdant som bara "åska". Nu är det bara tornadon vi väntar på...

//Ville the Corre, Wichita KS