Jaha, nu har man vart här i drygt ett dygn..

Det bostadsletande som skulle bli idogt under dagen gick väl sådär. Efter cirka 5 timmars letande och ringandes på annonser i en tryckande hetta började tålamodet tryta och som ett tecken från ovan mötte jag Johan (1 av 2 klasskompisar i staden) mitt på trottoaren. Tog en titt i den lägenhet han delar och konstaterade att det fanns ett stort, fint rum med internet, el, gas och vatten (saker som annars är ett jakla projekt att fixa) ledigt. En dryg timme senare var jag inflyttad och klar...

Men till en betydligt intressantare sak. Som sagt har det gått drygt ett dygn och redan har jag hunnit ta mig ut till vad som verkade vara ett lite mindre fint kvarter i staden för att där bevittna tuppfäktning på plats. Ska det insupas kultur på hög nivå så ska de. Där sitter alltså folk i en arena och ser två tuppar ge sig på varandra tills den ena är stendöd. Sjukt? Definitivt! Underhållande? Nja, måttligt.. MEN det har upplevts. Och precis som man i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig är folk som tokiga och bettar till höger och vänster, folk skriker, och det flyger mer eller mindre sedlar i luften.



Här står två stolta(?) ägare och håller tillbaka sina tuppar..



Här är fighten i full gång..

Vad kan man då dra för slutsatser av detta?
1. Många sjuka saker är fullt lagliga i detta land
2. Tuppfäktning är en mycket sjuk företeelse, och man förstår varför det i merparten av världen är olagligt
3. Kändes trots allt värt det för hur ofta får man chansen att uppleva nåt liknande?
4. Kommer det va värt att se igen? - Mycket tveksamt...


Lechones tan largos

// Ville the Corre, Guadalajara, MX