Ibland stöter man på uttryck som man finner mycket efterblivna. Uttryck som om en kompis hade använt sig av det, skulle man antagligen säga upp bekantskapen med denne. Utrycket hittades i en veckotidning på sista arbetsdagen:

"Som balsam för själen"

Det där uttrycket våldför sig på min hjärna. Jag mår illa när jag ser och hör det. Smaka på det en gång till: "Som balsam för själen". Hemskt. Riktigt hemskt. Men det kanske bara är jag.

/ Jonas (tomten)