Då var det dags att skriva ett inlägg igen av rädsla för att Fejk-Jonas ska skriva ytterligare ett inlägg. Jag har fan inget vettigt att skriva så tänkte att jag skulle delge er mina tankar om julen.

Jag har lite dubbla känslor inför julen, mellandagar och nyårs-fucking-afton. Julen kan aldrig någonsin toppa barndomens jular ändå. Varför ger vi inte upp?

När man var liten handlade julen om att få sin dyra hockeyutrustning, gigantiska LEGO-slott och all annan skit som Lill-Jonas hjärta innerligt önskade. På lovet åkte man pulka och lekte med julklapparna. 

Som "vuxen" anses det smått efterblivet att leka med LEGO. Pulka är nog okej att åka men snön lyser med sin frånvaro. Jag har mina teorier om att det är Patrik Ekwalls fel som så mycket annat ont här i världen. 

Förövrigt har jag kommit fram till att böcker ska vara halvbra, inte jättebra. Annars sitter man där som jag: läst ut allt på en natt och undrar vad fan som hände.

/ Jonas